Ja idag är jag bra jävla bitter och blev bittrare och bittrare ju längre dagen gick. Dagen började med att jag försov mig och vaknade 8.30 istället för 7.30, tack fucking jävla Steve Jobs!

Sedan tränade jag och det gick sådär eftersom det var fullt med gubbrövar som bara svettade ner maskinerna och vid alla frivikter stod det spännkillar som aldrig tränat annat än överkropp i sitt liv.

Kommer hem och börjar kriga om ersättning för jobb jag faktiskt gjort uteblivit. Ska göra en lång historia kort och jag kommer inte nämna namn för det blir bara barnsligt. Men jag är anställd av en firma som i sin tur hyr ut mig till Logica. Nu när 6 månader har gått har Logica möjligheten att anställa mig om jag går med på det också. Jag vill gärna bli anställd av Logica så jag accepterade den nya och bättre lönen och tänkte att detta blir kanon.

Får en slutlön en månad för tidigt av min arbetsgivare(ej Logica) som är helt fel och beloppet är så lågt att det inte ens täcker min hyra. Blir lite upprörd och Jessckin hjälper mig med att kolla lite på mina löner och noterar att det är inte mycket som stämmer. Har inte fått semesterdagar som jag ska och det var 43.5h övertid som ej var utbetalt. Blir ju förbannat bitter när man noterar att lönen jag borde få ut är betydligt mer än vad jag fick. Måndag och jag hör av mig till min arbetsgivare med mina bevis och påståenden och fakta och tänker att detta löser de fort. Nu är det snart onsdag och jag har ingen ny information och jag har inte ens fått de rikskuponger de dragit på min lön. Bitter är ett ord, har lust att ringa upp den där lönetanten och fråga om hon verkligen ska jobba med löner om man inte ens kan skicka ett häfte med rikskuponger?

Bitter och sur som ett bi får jag ta min surt slavade pengar ur min glasburk och gå till Coop för att handla så jag kan laga mat till min kurrande mage och även matlådor så jag har att äta(eftersom jag inte fått mina rikskuponger). Det börjar regna när jag börjat gå till coop eftersom min bil givetvis hade laddad ut batteriet igen. Mitt i allt regn ger jag upp och går hem för att svälja luft istället.

Min ömma moder förbarmar sig över mig och kommer med sin bil så jag kan starta min bil, 4 gånger stängs biljävlen av när jag lägger i backen och jag tror seriöst att mitt huvud ska explodera av ilska. 5:e gången gillt och dragarjäveln slutar sura ur på mig. Styr kosan mot Lisa för lite lax lasange som väl inte var en kulinarisk upplevelse men mat i magen.

I morgon(red., anm. onsdag) ska jag starta världskrig och tänker verkligen inte fega ur som Hitler gjorde. Ska ta detta till nästa nivå och tro mig, det kommer bitterbloggas mer om detta!

Ibland brukar jag tjata på Micke att jag vill jobba på Birgers eller som det numera heter Cocktails and dreams(grogg och dagdröm). Jag tycker det är rätt kul även om man går och plockar disk en hel kväll och är helt slut men det känns ändå som att man gör något annat med sin helg än att bara supa eller vara ledig och slappa; ett nytt inslag i en så annars rätt förutsägbar vecka. Därför jobbar jag och sen är det alltid fint med pengar.

Jag har jobbat både fredag och lördag förra helgen och fredagen var som vanligt lugn och lördagen var allt annat än lugn. Skitkul och många gäster och jag som stod i luckan och tog betald hade askul. Träffade många människor och tog betald och tycker själv att jag gjorde ett utmärkt jobb. Trevlig, bestämd och förbannat snygg.

Nu till det som är så intressant med krogbranschen och för de som jobbar där, kan tänka mig att de om jobbar i baren råkar ut för det mer än mig. Det är många som helt plötsligt från ingenstans är bästa kompis med en och har känt mig hela sitt liv och minsann kan fixa bra pris på entrén. “-Tjena ….Nisse hur är läget, äre bra?” vissa känner man ju men vissa vet man ju inte vilka det är. Hur som helst, 100kr tack, välkommen var min replik.

Jag är faktiskt besviken på mina bästisar idag, har inte fått en ända ny friend request på facebook och ingen har frågat om man vill komma på kaffe. Trodde verkligen vi var tajta… Undra om man själv är så när man är full, måste nog analysera och göra lite fältexperiment.I helgen ska jag också jobba där på lördag och det ska faktiskt bli kul,kanske dricka en öl efter jobbet också. Mina kompisar kanske är där, hoppas!

Stockholmsäventyret

Dagen innan ny vecka börjar brukar jag säga till mig själv att jag ska jobba i Stockholm hela veckan men både måndag och tisdag blir jag hemma och på fredag är jag arbetslös tills på måndag(byråkratiskt strul).

Mitt stockholmsäventyr börjar mer och mer likna ett fiasko då jag inte ens varit på en afterwork eller gått på stan efter jobbet. Jag har studsat ner i p-huset och drattat igång dragarna och styrt kosan hem. Jag undrar hur det kommer gå detta. Har ju lite incitament att verkligen skaffa mig en lya i Stockholm och jag är ju sämst på att leta.

Är mest nöjd med att träningen är i full blom nu igen, 80kg visar vågen och det säger mig att jag har 40kg ner från 2010-02-05 och det går bra för både mig och Jessckin, skönt att man kan peppa varandra och träna även fast den andra inte är jättesugen.

Jag skulle behöva lite mer tid, tycker dagen tar slut för fort hur ska man göra det? Går ju upp 06 normalt och sen är klockan helt plötsligt 22-23. Hur gör ni andra för att hinna med träning, jobb, träning, jobb och sedan typ laga mat, städa, handla promenad, Knark?

Jag jobbar hemma på fredagar och då brukar min mysiga Dreambox stå för sällskapet och jag brukar försöka bryta mönstret genom att titta på något jag normalt inte tittar på. Idag har jag kollat på CNN och även Canal+ och en Michael Moore film som heter Capitalism – A love story. Jag gillar Michael Moores åsikter i det stora hela men jag tycker hans filmer blir lite töntiga men det är väl så det går till att göra politiska filmer och budskap i US and A.

Vad jag blir upprörd över är hur man kan vara så totalt blind för vad som händer i sitt land och vad de som faktiskt ska ansvara för dig och ditt liv faktiskt gör. För mig är det helt uppenbart att ska jag lyckas med mina mål och må bra så måste jag SJÄLV se till att det blir så. Jag kan inte luta mig tillbaka och tänka att det där löser sig säkert.

Vad jag vill säga är att man som medborgare måste bli förbannad, måste vara insatt och måste vara engagerad och faktiskt ha koll på vad våra politiker gör. En politiker ska veta att om man gör något som inte är helt ok så kommer han/hon bli granskad och dömd vid fel. Som politiker kan man inte åka på bjudresor med företag som man senare ska ta beslut som kan ge dessa stora inkomster eller utgifter. Röstar de förtroendevalda på de sätt som de gick till val på och bad om just DIN röst? Jag har givetvis inte koll på varje enskild votering eller vad alla politiker gör men jag röstar efter mina politiska värderingar och röstar på den som har liknande. Då förväntar jag mig att den personen faktiskt ska ha dessa värderingar under tiden de har min röst och givetvis resten av livet för politik är ju till viss del en övertygelse man som person har.

Vad jag blir så upprörd över är frågan om ditt och mitt och det hemska ordet socialism. för mig är det alldeles självklart att hjälpa den svaga och utsatta personen. Detta gör man med en ansvarsfull politik och med skatter. Den som har det bra får faktiskt ta och hjälpa den som har det mindre bra. Fördela rikedomarna mellan hela svenska folket. Jag säger inte dela alla pengar på antalet medborgare så alla får lika. Jag säger att det finns folk som är duktiga drivna som kommer ha ett bra jobb, tjäna bra och leva ett jättebra liv. Den personen kan faktiskt undvara en del av sin inkomst för att hjälpa den person som inte alls har de möjligheterna. Den som föds med en sjukdom eller som faktiskt inte kan arbeta.

Det finns även hjältar bland oss som väljer att jobba med ett jobb som inte anses vara fint men som behövs. Hemtjänsten eller liknande samhällsfrämjandejobb som inte ger en inkomst på 30 000kr/månaden eller mer. Dessa personer bör få hjälp av staten för att få sitt liv lite bättre och ännu mer de som inte kan jobba pga sjukdomar, skador eller andra nedsättningar.

Jag tycker inte att den lata personen som faktiskt inte vill jobba ska ta del av denna välfärdsfördelning. Vill du jobba men inte kan ska du få hjälp, vill du inte jobba men kan får du klara dig själv.

Vård, omsorg, skola ska vara gratis och våra vägar ska vara väl underhållna. Samhällsfunktioner i Sverige ska vara statliga och drivas utan vinstintresse bara i Svenskarna intresse och bonusar hör inte hemma i statliga bolag. Detta är mina åsiker men HUR man ska ta sig dit är vad vi har politiker till.

Jag kallar mig socialist och kan stå för det i vått och torrt och den som drar upp kommunism får läsa på lite mer och återkomma, det är precis som om jag skulle säga att moderaterna för samma politik som Hitler gjorde i Natzi tyskland på 40-talet och det vill jag inte göra.

Detta är mitt hjärnsvammel, ska börja bitterblogga igen snart men är faktiskt inte bitter….

Kände att det var jättekul att blogga förut och skriva ur sig ett och annat. Nu har det gått stiltje i detta och flera av de bloggar jag läst har också stagnerat vilket har fått mig att tappa intresset också. Men ska ta tag i bloggandet för att jag gillade ju faktiskt det!

Har varit rätt så mycket saker på gång i mitt liv just nu och vissa saker är bra och vissa är riktigt jävla dåliga. Jag har haft samtal med polare och pratat om just hur man agerar mot varandra och kommit till insikt att jag är ju en riktig push-over. Gör ju aldrig som jag vill egentligen och ändrar mig konstant för att behaga andra. Mest för att jag inte bryr mig men det gör jag ju och det kommer till en punkt där det bara brinner av i skallen. Detta har ju mer eller mindre hänt mig nu men det är väl “löst” fast jag är inte alls samma person som innan och jag ser det som en positiv sak och hur andra tänker skiter jag fullständigt i för det handlar om mig och mitt liv.

På ett sätt är det kanske lite mer invecklat med en kompisrelation än med en flickvän/pojkvän. Detta menar jag att man antagligen har en lång historia med en kompis och många kompisar som man umgås med och att bryta med en polare eller bli osams kan ju bli asknepigt för alla i ens umgänge. Jag kan känna att man tycker illa om en kompis nya partner och att man känner sig dissad eller kanske till och med en känsla av att man är dumpad. Det är givetvis inte så i 99% av fallen. Hur som helst så det sämsta man kan göra som den “dumpade kompisen” är ju att ställa ultimatum eller bryta tillbaka. Man får vänta lite och låta den nya relationen sätta sig egentligen. Så tycker nog jag man ska göra eller påpeka att det krävs alltid två för att en relation oavsett typ ska fungera.

Hur som helst så känner jag att jag har gjort framsteg med mig själv, har fått lite flyt och känner mig glad och positiv för en gångs skull!

Har inte tränat något sen jag kom hem från Bali, har varit sjuk och har nog faktiskt varit lite deprimerad också tror jag. Har spelat två innebandymatcher och den första var 4 dagar efter Bali och med feber i kroppen. Match nummer två ställer vi självaste Simon Jag-sportar-inte Carlén i mål. Detta var hans 4:e gång totalt och det gick faktiskt bra för honom tycker jag. Han var en trooper och insatsen ska man inte klaga på alls och viktigast av allt var att han var glad och såg ut att ha kul! Nu har jag varit hemma hos honom och lämnat bandage till hans svullna fot. Simpa är inte så van med idrottsskador men han kommer vänja sig om han ska spela mer korpen med oss. Själv blev man smälld över sargen i en rätt frän crosschecking. Landade tyvärr konstigt och har galet ont i ryggen men det är bara i mina små muskler så det blir bra snart.

Ska fan träna så in i helvete nu när jag är frisk, mini får bada själv i vassen 2011!

Dif åkte ut ur kvalserien mer eller mindre rättvist och väldigt orättvist hade mini sönder min akustiska bas när de förlorade. Kostade ju bara 4000 och kostar säkert lika mycket att laga men det är inte jag som betalar. Han måste känna sig rätt hemma hos mig för sådär skulle jag inte göra hos någon annan än hos mig.

Nu ska jag äta lite och stretcha mina borg av hud lite till så man kan briljera på ännu en innebandydrabbning!

Säg hej nästa gång vi ses!

Jag vill börja med att säga att jag verkligen inte ser mig som en smart eller intellektuell person(ser mig själv som en rätt korkad men lite ambitiös person). Jag har insett att jag har andra intressen än vissa av mina kompisar vilket leder fram till detta inlägg. Inget illa om de, verkligen inte!

Jag har varit på en kanonresa i 4 veckor på Bali med några kompisar och Björn. Man har varit omringad av människor hela tiden och aldrig varit ensam. Har man velat socialisera så är det bara att gå till poolen eller en annan veranda på hotellet så kan man snacka lite skit. Det är givetvis skitbra passar mig rätt så bra men jag saknar vissa ämnen att prata om.

Att prata om supa, knulla, barer, surf, hotell och om grejen med droger på Gilli blir tröttsamt efter 2 veckor och mentalt sammanbrott efter 4. Detta leder till att jag började känna mig ensam och blev understimulerad. Vilket ledde till att jag mest gick runt och grinade sista dagarna och det är inte är något som klär mig.

Jag tycker om att aktivera skallen lite, prata om saker och ting så att man får tänka lite och ha en egen ide och teori om saker och ting. Jag har läst en bok om Columbine skolskjutningen och varför. Dave McCullen skriver bra och analysen av FBI är att Eric Harris är en psykopat och ingen i hans omgivning visste. Klart att det fanns spår och det finns vuxna som kunde ha agerat annorlunda men de gjorde inte det.

Jag tycker psykopater är otroligt intressant och nästan halva boken handlade just om hur psykopater fungerar och tänker. De handlar om oförmåga att känna empati och att de ser sig själva som en bättre varelse; en gud bland pöbeln. Jag läser denna bok och känner att jag vill prata om det men finns ingen som hajjar, ingen som läst boken eller som delar mitt intresse. Jag är eld och lågor och kan inte få medhugg. Nils känner sig lite ensam då även fast man försöker få igång pratet så går det verkligen inte. Var en tjej från Kanada som hade läst boken men inte förstått ett skit av vad den handlar om så blev rätt besviken och hon fortsatte prata nagellack.

Jag känner exakt samma sak när man pratar med människor om vad man jobbar med, jag skäms över att säga vad jag jobbar med. Inte för att det är ett nördjobb för den tröskeln har jag kommit över men att ingen förstår och det går inte att förklara. Mitt jobb kan jag inte förklara för någon som inte jobbar med liknande saker och då behöver man inte förklara. Jag är alltid utanför disskutionerna om jobb då jag har ett jobb som inte platsar bland umgänget. Jag anser inte att mitt jobb är bättre eller att jag är smartare och duktigare än andra. Det är ett konstaterade/en känsla från min sida att jag inte riktigt passar in och det leder till att jag känner mig väldigt ensam bland folk.  Det är jättejobbigt för att jag tycker verkligen om mitt jobb och jag tycker om att jobba. Det är en avslappning för mig och stimulerande som fan. Det värsta jag vet är att vara understimulerad!

Detta inlägg är ju en balans på skör tråd då jag inte vill vara bättre än andra eller se ner på folk för det gör jag verkligen inte. Jag känner mig bara ensam och saknar saker i mitt umgänge, svårt att sätta fingret på det men jag får inte ut det i nuläget och det måste ändras och det har jag kommit på under min resa på Bali. Klandrar inte mina kompisar heller för jag jobbar med sånt som många inte har en aning om och det är rätt abstrakt och mina kunskaper utmanas till max varje dag. Jag lär mig nya saker hela tiden så det är klart att någon som inte ens kan laga sin egna dator inte förstår.

Mitt jobb som senior backup engineer är att sköta den dagliga driften av Logicas outsourcing verksamhet som kallas Infrastructure management(IM). Det är ca 7-9 000 servers som det varje natt tas backup på och detta sköts av backup gruppen som består av 8 personer inkl. mig. Då det är så många servers uppstår det många olika problem och en ständig utveckling av programvaran för att hantera de nya problem som uppstår. Jag är delaktig i ett projekt som går ut på att flytta en kunds hela nätverk och servers till Logicas lokaler där logica ska ta över driften av deras servers och det innefattar även backup. Backup är en av de viktigaste sakerna i drift av en IT-miljö då det är den ända utvägen för att återställa förlorat data. Jag har inte lagat en PC på länge i mitt jobb och minns knappt hur man gör det. Jag sitter på kontor och sörplar kaffe och styr maskiner med kommandon på min skärm. Outsourcing är att man hyr hela it-miljön av ett företag som Logica och man installerar endast sina programvaror på servern och sedan ser Logica till att servern fungerar, har uppdateringar och backup.

Det regnar rätt så mycket på Bali, inte hela dagar utan riktiga monsunregn i ca 10 minuter sen är det strålande solsken igen. Gör mig ingenting tycker det är fränt med extrema vädergrejor. När jag åkte till Thailand så var det ju fina stränder och rätt enkelt att vara turist. De kunde prata turistengelska och man blev inte omringad på stranden av försäljare. Här på Bali är det inte så fina stränder och det är försäljare överallt. Det är lite krångligt med språket ibland men det går alltid att lösa. Ska verkligen inte klaga för att det är ett fint land och jag som är stadskille tycker bara bra om Bali. Men det är rätt mycket kortsiktigt tänkande bara i allt som görs och med dagar som Nipy kommer det fortsätta att vara u-land.

Nipy är en dag då det praktiskt nog flyger onda andar över Bali och dem ska man ju passa sig för. Så vad man gör då är att man stänger ner hela ön, ingen får vistas ute, tända en brasa eller föra oväsen. Egentligen ska man bara ligga på rummet och vara tyst. Men då de onda andarna inte flyger över hotell kan vi turister som inte förstår detta fortfarande leva men bara inom hotellet. Så vi har valt att lyxa till våra sista dagar på Bali genom att ta in på Hard Rock hotell. Det kommer kosta oss 500kr/natten men det blir bara 3 nätter för vi åker hem på måndag och Nipy är på lördagen den 5:e. Hard Rock Hotell har tydligen en asfet pool med bar och sandstrand med massor med lekmöjligheter. Så vi kommer att festa loss ordentligt väl där. Ska bli skönt med lyx som två olika typer av spolning som Mini uttryckte sig. Vissa i gruppen tänker på AC-rum och jag tänker förkylning och feber för det är så jag fick min feber tror jag. Jag ska ha askul och äta mig ännu fetare på Hard Rock hotell och Hard rock cafe.

Tur jag tog med mina mysbrallor för tror inte jag passar i mina kläder igen. Kommer säkert få skit av Jeschkin för att man tjockat på sig men det är bra. Måste ha en spark i arslet och komma igång med träningen igen. Vill inte bada i vassen i en sommar till!

Jag skulle kunna skriva om allt vi har gjort och lägga upp alla bilder jag har i ett album så att någon nyfiken kan titta men det hade varit roligare om du bara följde med istället. Vi har gjort en del utflykter och upptåg men inte så jättemånga. Men jag orkar inte skriva om det och som sagt, roligare om du bara hade följt med. Sänker man tempot i livet så blir de små sakerna rätt stora tänker jag och ligger kvar vid poolen. Det har festats rätt mycket i början av resan men har ebbat ut lite i takt med att folk blivit sjuka och skadade. Simon har haft ett brännsår på benet sen dag ett typ och Lotta har kräkts som fasen tydligen. Mini är den ända som har klarat sig helt verkar det som så han bryter väl ett ben i rulltrappan i Amsterdam antar jag. Undertecknad har som sagt haft en riktig dyngfeber i två tre dagar. Nu när den är över så firade jag och mini det med att kröka ur totalt, var festligt. 

Mat är inte ett problem, man äter rätt billigt brevid hotellet men det finns riktigt fina restauranger till en bra peng som vi hittat. Men man får räkna med att vissa får förrätten när vissa är klara med varmrätten för det är en alternativ serveringsmetod här på Bali. Skulle kunna skriva spaltmeter som en kanonfin restaurang som heter Bali Café där vi firade Nadia. De har en pastasallad som är helt fucking fantastisk. Alla blev helt kära i maten där. Semanjak har många fins restauranger och där har smaklökarna fått jobba! Som tobbe uttryckte sig “-Är man uttråkad är det ju bara att hitta någon som vill med och äta”. Stämmer det till 100% och Bintang fungerar ju som väntat till alla maträtter. 
 

Känns lite tråkigt att alla ska tattuera sig nu på slutet av resan för de sista dagarna kan man inte ge sig ut på utflykter med sol och bad. Klart man kan åka själv men det är inget för mig. Får bränna mer pengar på shopping istället för jag kommer på mig själv att vara uttråkad så fort jag lägger mig på stranden.

Jag har iaf träffat bra många skumma människor som jag inte tycker om och jag har träffat massor med jättehärliga personligheter som jag verkligen tycker om! Jag kommer behöva hjälp från dig att berätta om sporthändelser och länka mig youtubeklipp till allt jag missat för jag saknar verkligen sport i alla dess former men mest hockey och fotboll.